Filmen börjar med en intervju med Tompa, en vän till Kenta och Stoffe. Han berättar om hur han växte upp på barnhem och ungdomsfängelser. Han säger att friheten knappast finns för honom. Men en sak är han säker på, den tid han tillbringade med Kenta och Stoffe och de andra modsen var den roligaste tiden av hans liv. Intervjun klipper till Kenta och Stoffe som löper genom Stockholms gator, filmade med ett vidvinkelobjektiv. Senare ser vi dem gå runt på T-Centralen i Stockholm. De möter vänner och gå runt tigger av människor för att få mat, öl och cigaretter. De arbetstagare/knegare som har vägarna förbi blir förlöjligade av Kenta och Stoffe.
En annan vän till killarna, Jojje, berättar att alkohol kommer att förstöra dem till sist, men att han inte oroar sig så mycket för det just nu. Filmskaparna har fixat en liten lägenhet till Kenta och Stoffe vilket innebär en stor skillnad för de killar som tidigare sov utomhus eller på andra ställen. Kenta och Stoffe berättar också om sin barndom. Stoffes far drack sig sönder och dog på sjukhus. Kentas far försökte strypa honom med en slips. Men Stoffe minns också att han tyckte det var kul att spela hemma när han var liten. Vi ser de två killarna gå till "4: an", en klubb för ungdomar. Stoffe gillar att vara med många flickor, men säger Eva, som han sover med, att han vill ha henne för sig själv. Kenta och Stoffe gör en musikföreställning, där de spelar en låt av The Zombies.
Det är nu vinter och en resa till Hedemora i Dalarna som vidtas i sällskap med Hasse. De planerar att besöka Stoffes barndomsvän Ingvar. På tåget dricker de öl, röker hasch och skämtar. Stämningen är hög. Men de kan inte bo i Hedemora. Skillnaden från Stockholm är för stor, eftersom Stoffe tänker att ingenting händer i Hedemora.
I Stockholm finns Peter, som tjänar 400 kronor om dagen genom att sälja droger, och Lunkan som fick hepatit från en infekterad injektionsspruta. Det är sommar och Kenta och Stoffe arbetar inte, och de har ingenstans att bo. Deras vänskap är sliten. Kenta tycker inte Stoffe är en god vän längre. Inte sedan han började träffa Eva. En natt går killarna för att söka efter tomma trapphus att bo i, men de börjar argumentera och Kenta lämnar Stoffe. Kenta hittar ett tomt trapphus och lägger sig ner, öppnar en öl och börjar läsa en tecknad tidning. Samma kväll Stoffe blir omhändertagen av polisen.
Andra filmen "Ett anständigt liv"
Den glada 1960-talsandan i Dom kallar oss mods har försvunnit och ersatts av misär. Kenta är alkoholiserad och bor tillsammans med Eva. Tillsammans har de en son, Patric. Kentas mamma sitter inne för dråp och Kenta åker till Kronobergshäktet för att hälsa på henne. Heroinet har även kommit till stan och Stoffe är en av dem som faller för det. Han bor tillsammans med Lena och deras lille son Janne. Lena kastar ut Stoffe när hon får nog av hans missbruk och han tvingas bo hos sin mamma. Kenta ringer Stoffe och bestämmer träff med honom, där han försöker övertala honom att sluta med heroinet, men de blir osams och skiljs åt. En tid senare får Kenta veta att Stoffe dött i en överdos. I filmen medverkar även andra missbrukare, till exempel Jajje och Kenta Bergkvist som var med i Dom kallar oss mods. Vi får även se Sven Åke Dyhlén injicera heroin på en toalett vid T-centralen.
Sista filmen är "Det sociala arvet"
Det sociala arvet (regi och manus: Stefan Jarl; foto: Per Källberg) från 1993 är den sista av tre filmer (Dom kallar oss mods, Ett anständigt liv) som verklighetsdramatiserar förhållandena för knarkare i Stockholm och försöker ta reda på hur det sociala arvet har överförts till deras barn från tidigare filmer. Huvudrollsinnehavare är Gustav "Stoffe" Svensson samt Kenneth "Kenta" Gustavsson, Jajje, Janne, Patric, Carina, m.fl.
Stoffes fru Lena varnade Jarl för att söka upp hennes son inför filmningen. Jarl sökte dock emellertid upp sonen tillsammans med Kenta men gick aldrig in för att träffa honom.
Här är en inspelad grej i videon, där de faktiskt är roliga och det är i första filmen innan de ballar ut ordentligt!
Vet inte om du känner till det,men 1980 deltog Kenta i den svenska melodifestivalen, där han framförde en låt som trots att den inte vann, så är det många som minns just den.
SvaraRaderaLåten hette: Just idag är jag stark. Oerhörd stark och bra text