Julkortet

Tryckt
i Sverige. Skickades från Chicago hem till Sverige (Wansbro). 1913.
Julkortets historia
Det
första julkortet skickades i England på 1840-talet. Det trycktes i
en upplaga av tusen exemplar och var handkolorerat. Det var samtidigt
ett nyårskort. I Sverige började man skicka julkort på 1880-talet.
Till en början kom både influenser och julkort från
främst England, Tyskland och Danmark. Den nu hävdvunna
hälsningen "God jul" hade i början konkurrens av både
"Fridfull jul" , "Fröjdefull jul" och "Glad
jul."
Julkortet skapar traditioner
På
köpet fick svenskarna helt nya jultraditioner. Både julgranen och
jultomten sägs ha introducerats i Sverige bland annat genom
spridningen av de utländska julkorten, som avbildade borgerliga
familjeidyller med julgran, tomte och julklappar till barnen.Jenny
Nyströms tomtar med grötfat i snöiga gårdsmiljöer gjorde succé
och trycktes i enorma upplagor. Hon sägs ha inspirerats av Viktor
Rydbergs dikt ”Tomten”.
Populariteten ökar
Till
en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att
distribueras via postverket. Julkortskrivandet var först en
överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter
1897 års utställning i Stockholm, blev vykortsskrivandet i
allmänhet en sådan fluga, att det sägs att 1903 års ståtliga
huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna
från vykortsportona.
40
miljoner julkort
Trenden
att skicka julkort har gått lite upp och ner under 1900-talet.
Höjdpunkten nåddes 1996 då 62 miljoner julkort skickades i
Sverige. Efter det har antalet minskat successivt, förmodligen på
grund av e-postens genomslag. I Sverige skickas årligen ungefär 40
miljoner julkort.
Julkort med dolda politiska motiv
Det
finns exempel på att även julkorten kan illustrera politiska
skeenden. Ett exempel är under den tyska ockupationen av Norge under
andra världskriget. Tyskarna upptäckte att fler och fler norrmän
bar tomteluvor som en tyst protest mot den tyska närvaron.
Ockupationsmakten reagerade genom att införa ett förbud mot att
bära röd toppluva. Detta ledde till en utgivning av så kallade
”nissekort”, julkort med dolda tyskfientliga motiv där till
exempel svarta katter eller skator uppträder hotfullt mot en inhemsk
norsk tomtenisse. Julkorten förbjöds och beslagtogs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar